Studier och vetenskap om färskfoder
Grasshog är utvecklad för gårdar som vill använda mer färskt grovfoder utan att vara begränsade av djurens möjlighet att själva beta varje vallskifte.
Rätt använd kan en färskfodervagn göra det möjligt att:
skörda vallen vid rätt utvecklingsstadium
ta in färskt gräs och klöver direkt till foderbordet
använda fält som ligger för långt bort för rationellt bete
komplettera ensilage och bete med färskt grovfoder
styra foderfördelningen mellan djurgrupper
få en bättre koppling mellan vallens kvalitet och den dagliga utfodringen
Zero Grazing är en produktionsmodell som ska räknas på för varje enskild gård. Maskin, arbetskapacitet, transportavstånd, vallareal, besättning, fodersystem och byggnader avgör om modellen passar.
Referenser och vidare läsning
1. Lavery, A., Gordon, A. W., White, A. & Ferris, C. P. (2023).
Performance of dairy cows offered either zero-grazed grass or grass silage prepared from the same sward.
Animal, 17(11), 101003.
doi:10.1016/j.animal.2023.101003
Studie från AFBI i Nordirland. Jämför färskt zero-grazat gräs med ensilage producerat från samma vall och utvecklingsstadium.
2. Holohan, C., Mulligan, F. J., Pierce, K. M., Somers, J., Walsh, N. A., McDonald, M. & Lynch, M. B. (2022).
A comparison of grazing v. zero-grazing on early-lactation dairy cow performance.
The Journal of Agricultural Science, 160(1–2), 127–136.
doi:10.1017/S0021859622000089
Kontrollerad jämförelse mellan Zero Grazing och välskött bete. Studien är viktig eftersom den visar att Zero Grazing främst är ett strategiskt utfodrings- och markanvändningsverktyg, inte ett automatiskt produktionslyft jämfört med optimalt bete.
3. Holohan, C., Russell, T., Mulligan, F. J., Pierce, K. M. & Lynch, M. B. (2021).
A survey analysis of farmer practices and perceptions of zero-grazing on Irish dairy farms.
Journal of Dairy Science, 104(5), 5665–5674.
doi:10.3168/jds.2020-19164
Studie om hur irländska mjölkproducenter använder Zero Grazing i praktiken, bland annat för att hantera fragmenterad mark, öka användningen av gräs och förlänga perioden med färskt grovfoder.
4. Boudon, A., Peyraud, J.-L., Faverdin, P., Delagarde, R., Delaby, L. & Chaves, A. V. (2009).
Effect of rumen fill on intake of fresh perennial ryegrass in young and mature dairy cows grazing or zero-grazing fresh perennial ryegrass.
Animal, 3(12), 1706–1720.
doi:10.1017/S1751731109990486
Forskningsstudie om foderintag av färskt engelskt rajgräs hos kor vid bete respektive Zero Grazing.
5. Van Vuuren, A. M. & Van den Pol-van Dasselaar, A. (2006).
Grazing systems and feed supplementation.
I: Fresh Herbage for Dairy Cattle. Wageningen University Research / Springer.
Översikt av europeiska system för bete, färskt gräs och grovfoderutfodring. Beskriver hur Zero Grazing kan användas för att styra foderintag, minska vissa betesförluster och förbättra användningen av gräsmark.
6. AgriSearch, AFBI & SRUC (2018).
Zero-grazing – A best practice guide.
Praktisk sammanställning av sex försök i Nordirland och Skottland. Innehåller resultat om gräsutnyttjande, mjölkproduktion, foderintag, ekonomi, arbetsbehov och praktisk drift av Zero Grazing-system.
Viktigt att känna till
Forskningsresultat och försöksdata visar potentialen i systemet, men är inte en garanti för ett visst resultat på varje gård.
För att Zero Grazing ska fungera väl krävs bland annat:
bra vallstyrning
rätt skördetidpunkt
daglig kontroll av torrsubstans och foderkvalitet
tillräcklig kapacitet i maskin och arbetsorganisation
god tillgång till foderplats
rimliga transportavstånd
en genomtänkt foderstat och uppföljning av djurens prestation
Grasshog Sverige
– färskt grovfoder direkt från fält till foderbord.